S: Hemlängtan

Jonas har åkt hem nu, det var med gråten i halsen jag gav honom en kram igår innan han drog till Magnor för en sista grillfest med sina norska släktingar. Vet inte när vi kommer ses igen. Visst har vi bråkat lite och ibland har jag stört mig så in i helvete på honom men mesta tiden har vi bara haft askul. Och nu känns det som att det är slut på allt roligt. För evigt. Amen.

Jobbar fem veckor till nu, sedan är det dags att flytta hem och börja plugga. Det har funkat otroligt bra att bo här hos Anna, men visst saknar jag min lya. Mitt kök framför allt med alla mina speciella ingredienser, och känslan av att vara hemma på riktigt. Att kunna strunta i att plocka bort efter sig om man inte har någon lust, just för att det är jag som bestämmer. Det är både på gott och ont som jag går lite på helspänn hos Anna, för jag försöker att inte sprida ut mina grejer alltför mycket för hon uppskattar inte sånt direkt! Men grejen med ett hem är ju att man ska känna sig hemma och göra vad fan man vill. Det saknar jag! Saknar Moa också. Och Josefine. Snyft.

Är nog lite måndagsdepp. Vädret är kasst, jobbmotivationen var idag mindre än noll och dagen kändes femton timmar lång minst, jag kommer ALDRIG skaffa barn efter att ha sett och hört de två små monstren som var inne på jobbet idag, är fortfarande sleten efter lördagens fylleslag, jobbar sexdagarsvecka, borde laga mat tills syster kommer hem men vet inte vad, och så vidare och så vidare. Skulle kunna fortsätta klaga i all evighet. Men tycker själv inte om folk som gnäller så jag slutar med det här. I morrn kommer allt kännas lite bättre!

Hejs

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0